Trots att väl nästan samtliga politiska partier i Lidingö kommunfullmäktige säger sig värna om miljön var det dålig uppslutning från kommunfullmäktiges sida när Lidingös FN-förening anordnade ett expertföredrag om den hotande massutrotningen av arter. Bland kommunfullmäktiges ledamöter som representerar åtta partier var endast Lidingöpartiet representerat vid föredraget.
Lidingö FN-förening är en del av den svenska FN-rörelsen och knuten till Svenska FN-förbundet. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden.
Föredragets, som pågick i två timmar, hölls i form av ett dialogsamtal mellan experterna i panelen och åhörarna i stadshusets bibliotekstrappa. Medverkande i expertpanelen var Erik Andersson, docent i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Helena Klangemo, vice ordförande i Naturskyddsföreningen på Lidingö och Mark Marissink, chef för artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.
Föredraget hade rubriken ”Nyckeln till allt liv – hur stoppar vi massutrotningen” och var ett samtal om jordens utveckling och hoten mot världens flora och fauna.
Helena Klangemo berättade att antalet groddjur har minskat drastiskt på Lidingö under de senaste åren. Förklaringarna kan vara många. En hypotes var att detta kan bero på ljusföroreningar genom att alltfler områden lyses upp med konstljus som stör groddjuren, en annan att det kan florera svampsjukdomar bland grodorna. Även en eventuellt ökad fiskstam i sjöar och vattendrag kan påverka grodlivet negativt genom att grodynglen äts upp av fiskarna.
Under alla förhållanden är groddjuren viktiga komponenter i naturens biologiska mångfald och det är värt att undersöka vad det minskade beståndet kan bero på. Öppna och varierande landskap är viktigt för såväl insekter som annat djurliv. Oslagna blomsterängar och betesängar som betas av kreatur, även nötdjur, ska värnas. Betande djur är ett sätt att hålla landskapet öppet vilket är attraktivt för både människor och djurliv.
Mark Marissink från Sverige Lantbruksuniversitet berättade att han tidigare varit vegetarian men senare i livet insett att naturen mår bäst av en variation där även köttproduktion har en plats förutsatt att det handlar närproducerade naturbetesdjur och inte slaktdjur som fraktats över halva jordklotet för att nå de svenska matborden.
På en fråga från publiken om man kan bygga till exempel 1.000 nya lägenheter på Lidingö på ett miljövänligt sätt svarade Erik Andersson från Stockholms universitet att man alltid vid nybyggnation bör ställa sig frågan om man kan ta hand om de nya boende på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Nya bostäder kräver inte bara yta för husen utan även för parkeringar, fritidsaktiviteter och liknande. Även belastningen på trafiksystem och naturområden ökar med en ökad befolkning.
Värt att notera i sammanhanget är att Lidingö, som är landets till ytan sjätte minsta kommun, samtidigt är Sveriges femte mest tätbefolkade bland 290 kommuner och den fjärde mest tätbefolkade av Stockholms läns 26 kommuner.